Hanna Lindholm: “Jag vill förbättra min halvmaratid. Rejält!”

Maratontjejen Hanna Lindholm, Huddinge AIS, som har krossat flera veteraninomhusrekord i K40 på medeldistans ”av bara farten” under vinterns inomhussäsong, har siktet inställt på Venloop halvmaraton den 31 mars med målet att rejält förbättra sin tid på distansen.

Text: Löparlivet

Bilden ovan är från Stockholm halvmarathon som Hanna Lindholm vann 2018. Foto: Deca Text&Bild

INFO

Hanna Lindholm

Född: 1979

Bor: Farsta

Klubb: Huddinge AIS

Tränare: Per Synnerman

Distans: lång

Personliga rekord: 5 000 m 16:41.2m (-18), 10 000 m 33:29.67 (-18), halvmaraton 1:14.13 (-18), maraton 2:30.37 (-18).


Det har gått ett par månader sedan Hanna Lindholms superlopp i Valencia Marathon där hon sprang in på tiden 2:30.37, näst bästa tiden av en svenska i Svensk maratonhistoria, en placering som dock slogs av Charlotta Fougberg i hennes debut på maratondistansen i februari i Sevilla (2:29.40). Kvinnlig svensk maratonlöpning har fullkomligen exploderat de senaste åren, inte minst tack vare Hannas lopp i Dubai Marathon från januari 2018 då Hanna sprang på tiden 2:36.02.

– Det är jätteroligt det som har hänt i maratonsverige. Det blir en extra drivkraft för mig och sporten får mer publicitet, vilket är superkul. Det roliga är också att det känns som att jag har varit med och skapat det. Efter maran i Dubai på 2:36 hände något och många började satsa, säger Hanna.

Kvinnlig maratonboom i Sverige

Det kan nästan beskrivas som en maratonboom i Sverige och det är nästan som att Hannas lopp i Dubai öppnade en mental dörr för att många fler svenska kvinnliga löpare gjorde fantastiska maratontider 2018. Mikaela Larsson, Spårvägens FK, sprang på 2:35.06 i Berlin marathon, Cecilia Norrbom, Spårvägens FK, sprang på 2:35.56 i Valencia marathon, Caroline Almkvist, Hässelby SK, sprang New York marathon på 2:36.50 och Johanna Bäcklund, Runacademy IF, sprang på 2:39.12 i Valencia. Därtill kommer många fler riktigt vassa tider av bland andra Malin Starfelt, Runacademy IF, Lisa Ring, IK NocOut, och Josefin Gerdevåg, Örebro AIS, sprang alla under 2:45 under 2018. Och då har vi dessutom den svenska rekordhållaren på maraton Isabellah Andersson, Hässelby SK, som sprang på 2:34.45.

Totalt sprang nio kvinnor under 2:45 2018. År 2017 sprang fyra kvinnor under 2:45 (Lisa Ring, Mikaela Larsson, Hanna Lindholm och Cecilia Norrbom). Fem kvinnor sprang under 2:45 år 2016 (Isabellah Andersson, Louise Wiker, Hässelby SK, Lisa Ring, Mikaela Larsson och Mikaela Kemppi, Örebro AIK). För tio år sedan var endast tre kvinnor under 2:45 (Isabella Andersson, Lena Gavelin, Trångsvikens IF, och Malin Ewerlöf, Spårvägens FK). Det har med andra ord hänt en hel del i den kvinnliga maratonstatistiken det senaste decenniet. Det kommer att bli tuff kamp om platserna inför VM i Doha, där kvalgränsen på maraton för kvinnor ligger på 2:36.

– Nu är målet att ta mig till Doha, berättar Hanna, men jag vet inte om det är möjligt eftersom det inte bara hänger på mig utan mycket annat runt omkring också.

På frågan om Hanna planerar att springa någon mer mara under våren är hon fortfarande kluven. Beslutet har inte tagits, förklarar hon:

– Just nu tränar jag inför Venloop i slutet av mars. Min maratid motsvarar inte min halvmaratid och jag vill förbättra min tid. Rejält. Jag måste i princip springa i den milfart som jag har haft innan. Ska jag springa en mara under 2:30 måste jag förbättra min halvmaratid men det är inte bestämt om jag ska köra en mara i vår. I så fall står valet mellan Hamburg och Stockholm, berättar Hanna vars personliga rekord på halvmaraton är på 1:14.13 från Prag 2018.

EM-maran i Berlin 2018. Hanna slutade på 22:a plats på 2:37.44. Foto: Deca Text&Bild
Hannas maratonträning

Efter maran i Valencia i december hade Hanna en månad av lugnare träning. Hon berättar även att träningen inför Valencia var tung och en vecka på 17 mil var i tyngsta laget. Livet runtomkring med jobb och familjeliv måste också fungera. Det har gjort att hon valt att gå ned till 80 procent i arbetstid. Hanna är utbildad kemiingenjör och arbetar med kvalitetssäkring på ett läkemedelsföretag.

– Att inte jobba heltid kostar, eftersom det inte kryllar av sponsorer, men jag vill se hur bra jag kan bli. Än har vi inte ökat träningen så mycket utan det är mer att jag har en dag ledigt och kan köra passet mitt på dagen. Sedan lyckas jag trycka in ganska mycket grejer att göra själv, men visst har jag fått mer luft och det har minskat stressen en del, säger Hanna och skrattar lite.

Sedan 2014 har Hanna ett samarbete med Huddingetränaren Per Synnerman, där hon får träningsschema veckovis. Hanna berättar att en normal träningsvecka består av 14 mil fördelat på tröskelpass på tisdagar, lättare kvalitetsträning på torsdagar, till exempel backintervaller eller sprintintervaller inomhus under vintern, ett tuffare pass på lördagar följt av långpass på söndagar. Tillkommer gör två pass med främsta fokus på corestyrka samt anpassad rehabträning.

En del av maratonträningen, beskriver Hanna, består vissa veckor av tuffare inslag i långpasset, som då blir en hopslagning av helgens kvalitetspass och långpass i ett. Det kan exempelvis vara ett långpass på 32 km med 3x5km i marafart och snabbare eller ett riktigt hårt långpass på 40 km i hög fart, 20 km i fyraminuterstempo och resterande 20 km med inslag av marafart. Exempel på ett tufft tröskelpass är 15 km rakt av i tröskelfart eller 7×2+1km (totalt 21 km) med 45 sekunders vila. Just det sistnämnda passet har varit ett nyckelpass inför båda marorna i Dubai och i Valencia.

– Det var det passet jag körde idag, berättar Hanna som precis har åkt till Spanien på ett två veckors träningsläger.

– Det var lite för att testa var jag låg nu, fortsätter Hanna och på frågan hur det gick den här gången svarar hon lite förläget att det gick bättre än inför Valencia där hon var tvungen att bryta passet. Tvåkilometersintervallerna gick den här gången i samma tempo som enkilometersintervallerna gick inför Valencia, men hon påpekar också att hon hade draghjälp av klubbkamraten John Kingstedt den här gången. John hjälpte henne även i Dubai marathon.

Inomhussäsong och kross av veteranrekord

I år fyller Hanna 40 år, men redan för åtta år sedan, när hon gjorde en satsning på medeldistans vintern 2013, tyckte hon att hon var lite väl gammal för det. I vinter har Hanna sprungit tre lopp inomhus: 800 m, 1 500 m och 3 000 m.

– Det var ingen seriös satsning nu utan jag tyckte det skulle vara kul att springa några sådana lopp för att se vad jag kunde göra för tid. Inomhus-SM var väl målet och jag blev lite besviken över min fjärdeplats. Loppet blev inte alls som jag hade tänkt, förklarar Hanna.

Men av bara farten lyckades Hanna ändå krossa de svenska inomhusrekord i K40 i alla tre loppen och på 3 000 m var det dessutom Nordiskt rekord i K40. Tiderna blev 2:16.44 på 800 m, 4:33.42 på 1 500 m och 9:38.68 på 3 000 m.

– Det är klart jag gick in och kollade de svenska och nordiska rekorden så jag visste vad jag behövde springa på för att slå dem. Jag körde ett av varje och det var kul att jag klarade det, berättar Hanna som också påpekar att utomhusrekorden i K40 är betydligt tuffare att slå med Evy Palm som stark frontfigur.

Tredje plats på ISM 3000 m 2019 och nytt nordiskt rekord i K40 för Hanna Lindholm. Foto: Deca Text&Bild
Förmågan att överboka vardagen

Trots att Hanna beskriver ”att det alltid råkar hända grejer runt mig” har hon fullt fokus framåt. Att det händer grejer runt omkring, försenade tåg som föranleder spurter för att hinna till starten med mera, säger Hanna att hon är van och tar det med en klackspark. I alla fall på utsidan. Hon beskriver att vardagen kantas av stress, med en tidsoptimistisk livsstil:

– Det rör alltid ihop sig. Jag bokar in saker, för mycket, och är tidsoptimist. Vardagen skulle nog kunna gå lite smidigare men jag är inte så superbra på att planera, säger Hanna.

– Jag tränar i princip från samma ställen. Jag tränar när min dotter tränar och det blir upp och ned längs villagatorna, ganska oinspirerande faktiskt. Kan jag träna på lunchen är det lite trevligare att springa runt Årstaviken. På helgen brukar det kunna bli lite mer variation, berättar Hanna som har en 15-årig dotter.

Tidig morgon är mer regel än undantag och sena kvällar med läxor är svåra att undvika.

Med ett fullbokad schema, tuff maratonträning – hur går det med återhämtning och vila? Hanna skrattar lite lätt åt frågan och svarar:

– Det är skitsvårt att få till. Jag vet nog inte vad återhämtning är. Jag har en vilodag i veckan som jag inte brukar tumma på, och det är nästan alltid på måndagar eftersom jag trycker in mycket mängd på helgen.

– Skulle det finnas mer tid för återhämtning skulle jag kunna springa fler pass, så är det. Jag märkte stor skillnad i återhämtning när jag var ledig några veckor i somras.

Bättre på tävling än träning

Att Hanna har ett starkt pannben är de få som skulle förneka. Ett exempel är SM-Milen 2018 när hon gick ut stenhårt och öppnade på 16:50 på första fem kilometerna, ett snittempo på 3:21, och kom i mål på vinnartiden 34:32.

– Jag brukar ofta vara bättre på tävling än på träning. På SM-Milen bara körde jag och det gick vägen den gången. Jag är ganska orädd men det kan vara en nackdel också. Ofta är det jag som går upp och kör, så blev det på 3 000 meter på inomhus-SM. Fast så kan man inte göra på en mara. Det har jag lärt mig. Då gäller det att vara kontrollerad, förklarar Hanna.

Hanna har verkligen tagit sig till den yttersta Sverigeeliten på några år. När hon började springa mer regelbundet 2010, när dottern var sju år, var det tävlingar som lockade. Men vägen mot toppen har inte varit spikrak utan har kantats av skador och skadekänningar. 2014 drabbades Hanna av en stressfraktur och var borta ett år. 2016 var det problem med höften och en hälseneinflammation 2017. Sedan dess, de senaste två åren, har Hanna hållit sig skadefri och nyckeln menar hon själv är att hon byggt en bra grundstyrka.

– Jag har kört coreträning konsekvent och det har gett mycket eftersom jag varit svag i coren. Jag behöver nog bygga mer styrka för att bli snabbare eftersom jag har väldigt lite överkapacitet i farten och har svårt med fartökningar mot slutet av lopp, berättar Hanna.

Det stora målet för Hanna 2019 är att ta sig till Doha, men just nu är fokus på halvmaran i Venlo.

– Jag känner att jag inte fått till det på en halvmara tidigare. Inför Prag hade träningen gått bra, och det gick bra men jag kunde nog ha sprungit snabbare. Jag känner aldrig att jag har haft rätt dag på en halvmara. Stockholm halvmara vann jag men det gjorde jag mest som träning, säger Hanna.

Till sist frågar Löparlivet Hanna hur hon har anpassat träningen mot distansen halvmaraton?

– Jag har egentligen inte ändrat så mycket i träningen. Efter inomhussäsongen har vi trappat upp träningen igen. Men jag har fått tillsägelse att köra mina distanspass lite snabbare, nu brukar de ligga på 4:30-4:40 i snittempo, avslutar Hanna.

Löparlivet önskar Hanna all lycka i Venlo och hoppas att hon når ett nytt halvmarapers!


Svenska rekord ute K40
800 m2.15.11 Annika Faager Björnstorps IF Göteborg 18-08-18
1 500 m4.33.09 Birgit Bringslid Skellefteå AIKPello FIN85-07-13
3 000 m9.22.47Evy PalmMölndals AIKGöteborg86-05-31
5 000 m16.02.88Evy PalmMölndals AIKOslo NOR85-07-17
10 000 m32.47.25Evy PalmMölndals AIKOslo NOR86-07-05
Nordiska rekord ute K40
800 m2.10.51Sissel Grottenberg NOROverhalla NOR97-07-19
1 500 m4.26.41Kirsten Hauksen NORSandnes NOR88-06-09
3 000 m9.22.47Evy PalmSWEGöteborg86-05-31
5 000 m16.02.88Evy PalmSWEOslo NOR85-07-17
10 000 m32.47.25Evy PalmSWEOslo NOR86-07-05
Halvmara1:11.09Gitte KarlshöjDENKrems GER02-09-15
Dela artikeln:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *